På väg mot en vård oberoende av hyrpersonal

Inom flertalet regioner pågår just nu ett arbete för att bli hyroberoende. I Region Blekinge har första fasen precis startat med fokus på att kraftigt minska användningen av hyrsjuksköterskor på vårdavdelning. Kirurgavdelning 49 på Blekingesjukhuset i Karlskrona är en av verksamheterna som arbetar hårt för att bli oberoende av hyr och under hösten halverar de sin användning.

På avdelning 49 vårdas patienter med kirurgiska åkommor som kommer in via akutmottagningen. På avdelningen vårdas även patienter som har sjukdomar i urinvägarna, blodkärlen (utom hjärta och hjärna), sköldkörteln och bröst.

Efter sommaren har avdelningen haft en lugnare period vilket har gett en större chans till återhämtning hos medarbetarna. Det gör att många känner sig något mer redo för den närmsta tiden som kommer bli utmanande för de flesta av vårdverksamheterna i Region Blekinge.

Att kraftigt minska användningen av hyrpersonal kan inte göras utan att det märks. Omprioriteringar, omflyttningar och sammanslagningar av vårdverksamheter är nödvändiga när antalet hyrsjuksköterskor ska minskas. Även som patient kan man märka av förändringen i form av något längre väntetider i delar av hälso- och sjukvården.

– På min avdelning ökar vi antalet vårdplatser samtidigt som vi minskar vår användning av hyrsjuksköterskor. Det blir en ökad arbetsbelastning för medarbetarna och det märks redan. Tempot är väldigt högt vilket inte är hållbart en längre period. Men vi ser redan ett ljus i tunneln då vi har lyckats rekrytera och har nya medarbetare på ingång, säger Emelie Hjalmarsson, avdelningschef på avdelning 49.

För mycket hyrpersonal ger konsekvenser både för personal och patienter

Under perioder har halva sjuksköterskestyrkan på avdelningen bestått av hyrsjuksköterskor som ibland bara stannat ett par månader.

– Vi har haft tur på avdelning 49 som har haft många kompetenta hyrsjuksköterskor som utfört ett patientsäkert arbete och även varit bra kollegor. Men vi ser tydliga negativa konsekvenser när hyranvändningen blir för stor, säger Emelie. Att det inte blir en ryggrad på avdelningen med kompetenta medarbetare som arbetar patientsäkert, följer alla rutiner och som dessutom känner och stöttar varandra och lär upp nyanställda.

När hyranvändningen blir för stor leder det till att fast anställda sjuksköterskor och även undersköterskor dagligen får ta större ansvar för att se till att rutiner följs eller rädda upp situationer när det har brustit. Exempelvis när patienter ska skrivas ut eller när patienten ska vidare till vård i sin hemkommun.

Rekrytering och förmågan att behålla kompetent personal

Sedan maj månad har ett 70-tal sjuksköterskor valt att bli fast anställda i Region Blekinge. För Emelie Hjalmarssons del börjar tre nya sjuksköterskor under hösten varav två är hyrpersonal som nu väljer att bli fast anställda. Och i januari är minst två nyutexaminerade sjuksköterskor på väg in, direkt från BTH.

– Till min hjälp har jag haft lönesatsningen som nu görs för sjuksköterskor inom dygnet-runt-verksamheter, den grupp där vi just nu fokuserar på att minska hyranvändningen. Löneläget har varit för lågt anser många sjuksköterskor, men att det nu blir skillnad märks direkt, säger Emelie.

Men lika viktigt som det är att rekrytera, är det att behålla kompetent personal. Avdelning 49 har haft hög personalomsättning de senaste åren och arbetar hårt för att få sjuksköterskor och undersköterskor att vilja stanna.

– Att identifiera varje medarbetares individuella mål och hjälpa dem att nå dit tror jag är nyckeln för att få medarbetare att stanna, menar Emelie som har fokuserat på kompetenshöjning genom internutbildningar i kirurgisk vård för både sjuksköterskor och undersköterskor.

Det finns även möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska inom kirurgi med bibehållen lön under studietiden eller gå högskolekurser inom urologisk- och kärlkirurgisk omvårdnad.

– Vi chefer gör även mycket för att kunna möta varje medarbetares behov i form av schema, önskad ledighet och andra eventuella behov som finns, vilket jag tror gör att man kan förena arbete med familjeliv och fritid på ett bra sätt, säger Emelie Hjalmarsson.

De allra flesta önskar att hyrsjuksköterskorna blir färre och att de fast anställda blir fler.

– Men inte till vilket pris som helst, medarbetarna är främst oroliga för att arbetsmiljön riskeras. Vi har med andra ord lite att jobba på som arbetsgivare men jag tror att om alla vårdverksamheter hjälps åt att jobba mot målet att bli hyroberoende kan vi lyckas!